Jag börjar bli orolig och riktigt jävla förbannad, ja kokar inombords och stället mig frågande till hur vår värld har utvecklats lever vi idag i ett samhälle som är rätt att acceptera. Ibland blir ja så arg och engagerad så ja gråter, ja ja gråter för alla Sveriges tjejer. Två kvällar på tjejjouren har gjort sitt och det har gått så långt nu att jag inte längre blir förvånad vad unga tjejer blir utsatta för eller hur deras psykiska tillstånd är. Många är myndiga och självständiga men lika många är minderåriga barn som fortfarande bor hemma med sina föräldrar. Föräldrar som inte finns, för det är alltid samma visa att föräldrar inte bryr sig, förstår inte, beskyller och ger skamkänslor istället för att visa kärlek och trygghet eller föräldrar som har barn som de inte har någon relation till trots att de bor inom samma väggar. Det är deras ansvar för livet att finnas för sitt barn, att under uppväxten bygga upp ett förtroende så att barnet känner inre trygghet att kunna prata och berätta det mesta för sina föräldrar. Men det resonemanget existerar inte idag där många ser en 14 årig tjej som vuxen som själv får ansvara för sitt liv och som får ta egna konsekvenser för sitt handlande.
När jag nu kommer hem och går in på Aftonbladet möts jag av följande händelser: Smyger in genom fönster och våldtar kvinnor. Försvunna Elin, har blivit mördad. 32-åring höll flicka som sexslav där han låste in henne i en bur och kissade på henne, men han frias. Alltså seriöst? Varför ska kvinnor drabbas av så mycket sjuka saker, varför ska man som kvinna ständigt behöva vara på sin vakt? Ja det är bara för oss på tjejjouren att fortsätta jobba, fortsätta hjälpa och stötta en promille av landets alla tjejer som skulle behöva hjälp. Ja Sveriges utveckling är skrämmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar